Inom religionen finns de definierade huvudgrupperna (varnas) är präster (Brāhmaṇa), krigare (Kṣhatriya), bönder och köpmän och kroppsarbetare. Det finns fyra heliga texter inom hindusimen: Vedaböckerna, Upanishaderna, Bhagavadgita, och Ramayana. Ordet veda betyder kunskap.
Vedaböckerna innehåller främst dikter och hymner om gudar och utövning av religion, samt råd till det hur man ska leva livet. I den meningen skulle hinduismen kunna kallas monoteistisk på liknande vis som kristendomen är monoteistisk i sin treenighet med fadern, sonen och den helige anden. Ett annat monoteistiskt drag inom hinduismen är bhaktifromheten (hängivenheten) gentemot en enskild , personlig gud. Krishnadyrkan är ett vanligt exempel på bhakti.
Karma är handling i tankar, ord och gärningar och nuvarande karma avgör nästa liv. Templet sköts av präster och man offrar till gudarna och ställer till med fester. Astrologi spelar stor roll och man agerar när stjärnorna tycker att det är mest gynnsamt. Kasttillhörigheten avgör inom vilka religiösa och sociala ramar man ska leva.
Inom hinduismen kallas gudstjänsterna för Puja. En Puja går till så att man går till ett tempel tidigt på morgonen. Dem har med sig mat eller blommor som dem ger till prästen. Prästen lägger gåvorna framför den största gudabilden.
De flesta lägger en slant på prästens mässingsbricka. Brahma, Vishnu och Shiva skapar en treenighet som ansvarar för skapelsen. Brahma är skaparen över alla levande varelser inom hinduismen.
Han blir nästan aldrig tillbedd och det byggs heller inga tempel åt. Indelningen liknar det medeltida europeiska ståndssamhällets indelning i adel, präster , borgare och bönder. Det klassiska begreppet för kast är varna. De fyra ursprungliga kasternas färger är: vitt för prästerna , rött för krigarna, gult för köpmännen och svart för arbetarna. Allt handlar alltså om vilket kast man är i. Det kommer även vara kvar i den familjen även om de skulle bli änkor.
Man brukar förknippa de olika kasten med olika yrken och det är präster , krigare, bönder och tjänare. I den tidiga hinduismen - fram till ca 3f. Brahminerna har under många århundraden haft ett mycket stor inflytande i det indiska samhället.
Traditionellt prästerna (brahaminer), men i denna kast finns också lärare, läkare och politiker. Prästerna hade kunskap om det andliga och religionens betydelse. De offrade och genomförde ritualer.
De hymner och de religiösa texter som fanns kunde prästerna först utantill, men så småningom skrevs dessa ner. Det är den största religionen i Indien och i Nepal. Det som enar de flesta av dem är tron på ett allomfattande väsen kallad brahman samt läran om själens återfödelse, karma. Bhagvadgita, ”den högstes sång”, är en del av verket Mahabaharta och är den delen som har haft extra stor påverkan och är omtyckt inom hinduismen.
Men jag gör även en jämförelse mellan de båda religionerna och de monoteistiska religionerna det vill säga Kristendomen, Judendomen och Islam. Hinduismen - Att söka efter ett andligt mål! Inom buddhismen som saknar gud finns inte denna ”behaga gud tanke” men ändock har man sitt altare och sin staty. Detta beror antagligen på att människor har behov av att ha någon att vända sig till, någon att dyrka. När man går in i ett tempel passerar man flera rum innan man når det heligaste rummet som kallas Garbagriha.
Rummet är byggt som en grotta eftersom grottor anses vara extra heliga inom hinduismen. Endast prästen har tillgång till det heliga rummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.