Biologisk resiliens innebär att om en art utrotas kan dess utrymme i ekosystemet övertas av en annan art med liknande funktion. En minskad biologisk resiliens kan leda till en plötslig och oväntad ekologisk kollaps - en liten förändring i ett känsligt system kan vara tillräckligt för att nå bortom systemets tröskelnivå. Biologisk mångfald är en förutsättning för mer än hälften av alla ekosystemtjänster. En större variation av arter ger en högre resiliens – motståndskraft mot störningar som till exempel klimatförändringar. Illustration: Altefur Development Ekosystemen är vår basresurs.
Vi människor är beroende av naturen. Ett ekosystem med hög resiliens är inte lika känsligt för förändringar. Mångfalden gör att det inte gör så mycket om en art försvinner, det finns en annan art som kan göra samma jobb i ekosystemet. I ett ekosystem pratar man också om nyckelroller. Det sker tack vare att lokala utdöenden av arter i grönområden med hög konnektivitet kan kompenseras av inflödet av arter från omgivningen.
Mänskligt orsakad fragmentering av ekosystem , genom till exempel vägar eller dammar, skapar minskad konnektivitet och kan ha en negativ effekt på en populations livskraft, särskilt bland stora däggdjurspopulationer. Resilienta ekosystem kan bidra ytterligare, både till anpassning och minskade utsläpp.