Hur bestäms könet hos människan

Hos vissa ryggradsdjur, bland dem människan , bestäms könet av genetiska skillnader mellan honfoster och hanfoster. Hos andra bestäms könet märkligt nog av miljön, vanligen av den temperatur som fostret utsätts för. Könet är inte bestämt i tidiga embryon Hos tidiga embryon av ryggradsdjur är könet ännu inte bestämt.

Det finns fyra sådana kromosomer. Det system som omfattar bl. X-kromosomen och Y-kromosomen. Hos människor avgörs biologiskt kön av fem medfödda faktorer: könskromosomer (två x-kromosomer för kvinnor, en x- och en y-kromosom för män, specifikt Y-kromosomens SRY-gen som ger upphov till SRY-proteinet), typ av könskörtel, könshormoner, den inre reproduktiva anatomin (såsom livmodern hos kvinnor) och de yttre könsorganen. En del experter hävdar att det finns en något ökad sannolikhet att det blir pojkar om befruktningen sker just i anslutning till ägglossningen, medan fler flickor blir till vid befruktning som sker minst dygn därefter.

Innan ultraljud det var hustrur tales som transporterar låga och breda innebar att det var en pojke, och omsorg högt innebar smalt att det var en flicka. Vilken gen det i så fall skulle röra sig om är höljt i okunskapens dunkel, men principen är hur som helst densamma som när egenskaper som exempelvis hudfärg och längd ärvs, skriver Gellatly i facktidskriften Evolutionary Biology. Barnets kön avgörs av vilken spermie som kommer först till ägget. Den här blåvingefjärilen är en gynandromorf. Den vänstra halvan är genetiskt hanlig, den högra honlig.

De båda halvorna har olika könskromosomuppsättningar. Precis som hos fåglar, bestäms könet hos de flesta fjärilar av W- och Z-kromosomer. Honorna har en W-kromosom och en Z-kromosom, hanarna två Z-kromosomer.

Människans kropp beskrivs i till exempel människokroppen, anatomi och fysiologi. Människan som social varelse i kultur, samhälle, historia etcetera. Färgerna förekommer i olika mörka och ljusa nyanser.

Skillnaderna i ögonfärg hos människan beror i första hand på skillnader i mängden av melanin i iris. Människor har i alla tider undrat över hur exempelvis människobarn kommer att likna sina föräldrar, utan att vara exakta kopior av dem. Redan i förhistorisk tid började människan använda genetisk kunskap för domesticering och förädling av växter och djur.

Hos bin bestäms könet av en. Redan vid befruktningen bestäms det vilket kön den nya människan ska ha. Om en X-spermie hinner först blir det en flicka. Om en Y-spermie hinner före blir det en pojke.

Tabellen ovan visar hur det blir pojke eller flicka. Mammans två könsceller (ägg) syns i den vänstra kolumnen och mannens könskromosomer syns i den översta raden. När rättsläkarna skall identifiera ett lik, från vilket all mjukvävnad har ruttnat bort, börjar de med att bestämma könet. Sexualiteten uttrycks genom fysisk beröring mellan människor men uttrycks även i känslor och förmågan att väcka känslor hos en annan människa. Hos några djurarter har djuret inte ens samma kön hela livet, utan det kan byta kön.

I det här arbetet ska jag gå in lite djupare och titta på mekanismerna som leder till olika kön hos människan , samt titta på könsdifferentieringen hos andra vertebrater. Hur bestäms könet hos människan och andra ryggradsdjur? Hur nya ben och svansar ersätter gamla. Icke könsbundet eller könsbundet De fl esta egenskaper styrs av gener som sitter på andra kromosomer än könskromosomerna.

Dessa egenskaper kallas icke könsbundna och är lika vanliga hos båda könen.