fredag 23 november 2018

Krönika om betygssystemet

Finns det någon som tycker att det är bra? Tafa Nadir, elev på Enskede skola. Om man kollar på det betygssystem som man använder sig av just nu är det system som jag har erfarenhet av och det är inte ett system jag är jätte förtjust i. En kortare krönika , där eleven skriver om införandet av de nya betygssystemen. Betygssystemet som man använde sig av tidigare var IG,G,VG och MVG.


Detta hade inte kunnat hända idag. På grund av betygssystemet. På min tid hade vi relativa betyg. De bästa fick femmor och de sämsta ettor, efter Gauss normalkurva. Om man skärpte sig var det lätt att höja betyget, vilket märks på min provräkning.


Rektor hade lika gärna kunnat sätta ribban på två meter och hojtat: Kom igen, Träben, du kan om du vill! Reformera betygssystemet. Härom dagen tog Skolverket – yrvaket – åt sig av kritiken efter Katarina Gunnarssons reportage om skolans tokkrävande hemuppgifter och kursplaner. Om jag exempelvis skulle skriva A på allt men hade en dålig dag och fick E på ett prov, skulle jag inte kunna få ett högre betyd än D! Många frågor och invändningar kommer från elever och föräldrar, men många gånger framförs kritiken också på ledarsidor och i andra inflytelserika mediekanaler.


Krönika om betygssystemet

Webbkurser om bedömning och betygssättning. Vi erbjuder flera webbkurser på temat bedömning och betyg. Du hittar bland annat webbkurser om betygsättning för lärare i årskurs 4– 7– gymnasieskolan och komvux, en webbkurser om dokumentation och en om hur du ger elever användbar återkoppling.


Om eleven ska tas på allvar av andra som inte sett vad de kan, och har betyget som den enda källan. Ett betyg, som inte stämmer. Vi borde inte se till att öka det negativa som redan finns. Om en majoritet i riksdagen i framtiden röstar för att sänka betygsåldern till fjärdeklass tänker jag att det kommer att gråtas ännu mer.


Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens – skolans betygssystem ska göras om. Under den nuvarande mandatperioden vill partierna få till en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas. Dessutom mår många elever dåligt av betygshetsen.


Han tillägger att studien gjordes mest för att slå larm om betygssystemet. Till DN säger Anna Ekström att regeringen är överens med Liberalerna och Centerpartiet om att man ska göra om kurs- och ämnesplanerna under den här mandatperioden. Elever i grundskolan får betyg första gången i slutet av höstterminen i årskurs 6. Sedan får eleven ett nytt betyg varje termin fram till våren i årskurs 9. Granskningar har visat att betygssystemet med graderade betyg inte är likvärdigt. Betygssättningen skiljer sig mellan skolor.


Det anser Cormac McGrath. Betygskriterierna ger för stort utrymme för godtycke och subjektiva bedömningar. Frågan om att förändra betygssystemet är inte prioriterad i dagens skoldebatt. En fördjupningsuppgift om betygssystemet i svenska skolor förr och idag.


Eleven redogör för dess utveckling sedan medeltiden samt vad för slags betygsättande som var i bruk, och jämför det med dagens betygssystem. Oklarheterna och missuppfattningarna om hur systemet fungerade var många och en del menade att det inte uppmuntrade till studier eftersom det räckte med att vara närvarande i skolan för att få det lägsta betyget. Be gärna om kursplanen för din gymnasieutbildning för att få reda på mer. Då får du också reda på vad du behöver lära dig för att få ditt gymnasiebetyg.


Krönika om betygssystemet

A till F eller ett streck. I det nya betygssystemet innehåller gymnasiebetygen sex steg, A-F. De fem stegen A-E betecknar godkända resultat och F betecknar icke godkänt resultat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Populära inlägg