Krönika om läxor

Den svenska debatten om läxor rör just nu hur läxhjälp ska utformas och finansieras, samt hur en läxa ska vara för att vara bra. Fokus i läxdebatten ligger dock fel. Problemen med läxor och läxhjälp är så många och så komplexa att vi i stället borde backa några steg och fråga oss – varför läxa ? Det finns ingen forskning om läxor som entydigt säger att de ger markant bättre skolresultat. Tvärtom kan läxor skapa konflikter hemma och ge ångest hos barnen, enligt forskaren Jan-Olof Hellsten. Läxor regleras inte heller i skollagen eller tas upp i läroplanen.

Trots det så fortsätter skolan med läxor. Enligt Skolverket är läxor inte obligatoriskt för elever och det regleras varken i skollagen eller läroplanen. Jag blir så irriterad på lärare som ger elever läxor hela tiden. Jag tycker att de ska sluta ge läxor.

Det känns som att vissa lärare tror att vi bara har deras ämne och inget annat. Vi går faktiskt i skolan ­ungefär timmar om dagen, fem dagar i veckan. Läs också Dahlberg spelar för nytt kontrakt Slapp koncentration, noll kommunikation. Mall – Skriva krönika Om en krönika En krönika är en personlig tolkning av en händelse. Viktigt i en krönika är just att den är personlig, den ska alltså innehålla krönikörens egna tankar och kommentarer.

I dag får många elever i skolan alldeles för mycket läxor , vilket leder till att ungdomarnas fritid förstörs. Många ungdomar håller nog med om att läxor har blivit ett stort problem. För när man kommer hem från skolan måste man sätta sig ner med alla läxor för att annars förstörs hela ens betyg.

Att ha en välfungerande skoldag däremot kan sannolikt ge både tillräcklig kunskap och disciplin. Och om argumentet för läxor handlar om att tiden i skolan inte räcker till för allt som ska hinnas me då heter lösningen: förläng skoldagen. Sammanfattning : Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskningen säger om läxor i allmänhet inom skolan. Vilka för- och nackdelar det finns och vilka faktorer påverkar utförandet av läxor. Finns det möjlighet att ge ut läxor i de samhällsorienterade ämnena.

Det är klart att eleverna ska ha läxor , men om det är oklart vad de lär sig – då kan de lika gärna slippa. Krönika Bra eller dåligt med läxor ? Den här krönikan är nog den jag skrivit som fått mest genomslag. Det måste ju betyda att det är fler än jag som ser läxorna som ett problem. I vår familj går det inte en dag utan att vi bråkar om läxor , säger Malin Wollin, vars äldsta barn är nio och elva år gamla och har ungefär tre läxor var per vecka.

Och genom att läxorna är så dominerande, står de i vägen för att utveckla andra arbetsmetoder. Jan-Olof Hellsten är samtidigt skeptisk till att avskaffa läxorna , om det innebär att det blir upp till den enskilda eleven att bedöma om de behöver jobba extra hemma med vissa saker. Det leder ofta till att de jobbar ännu mer hemma. Så vad tycker jag då egentligen om läxor ? Tja, jag tycker nog att man ska skrota dem.

Se till att lära ut det som ska läras ut under lektionstid i stället. Vad tycker du som förälder om läxan ? Nu vill vi på UNT veta dina åsikt! Fyll i vår enkät här och ta del av resultatet i vår artikelserie inom kort. Jag som redan har ett prov och två läxor till imorgon, då blir det väl inget gym ikväll då.

Högstadiet var en tid med stress, oro, press, men samtidigt gemenskap. Lärarna pressade oss elever med läxor och prov. Ständigt var vi tvungna göra arbeten hemma.

Om man fastnar i för eller emot riskerar man att tappa den verkligen huvudfrågan om läxors kvalitet, menar han. Min principiella hållning är att om man ska ha läxor , då ska de vara bra. Om läxor leder till konflikter i hemmet kan det bero på att de är för svåra, för stora eller för trista.

Människor tycker om att ta kontrollen själva. OnT: En krönika är ju som ett kåseri och är mer åt det avslappnade, humoristiska hållet vad gäller texter. Man behöver inte hålla sig till fakta utan kan med gott samvete lätta på mameluckerna och dra en riktig skröna om man så vill.

Det är inte för intet det är min favorittyp av text! KRÖNIKA : Västlänken kommer att göra det möjligt att välja ett helt annat boende om man så vill. Till och med ett annat liv.

Närmare naturen, kanske i en småstad. Och storstaden kommer inte längre att vara full av bilar och höginkomsttagare skriver GP:s krönikör Carin Hjulström. Men nu i efterhand vet jag att det har hjälpt. Jag har hittat ord för det jobbiga i mitt liv. Men framförallt har jag lärt känna mig själv.

Och det hade nog aldrig hänt om jag inte hade börjat prata om vad jag har varit med om.